Ojojoj, nu är det bråda ryck - innan januari är slut måste vi ju hinna med förra årets sista tillbakablick! Såhär såg december way back in 2022 ut för oss: Tom var 4 månader! En jättehärlig ålder, om jag minns rätt. Han skrattade jämt, ammade jämt (fortfarande) och var glad så länge han fick vara med. Jag började väl landa lite, men hade fortfarande noll rutiner gällande mat och sömn (har jag berättat att Tom hade en sömnintervall på exakt 35 minuter? Han sov aldrig längre än så). Det gick bra ändå ❤️ Precis som nu, så myste vi framför Alla mot alla om kvällarna. Johan lagade alltid mat, jag ammade och pillade på det gulligaste i världen: bebistofflor. Dom här två började finna varann så smått. Dom vanliga helgerna på Bungenäs. Johan gick upp, tände brasa och kom tillbaka med en kopp kaffe till mig i sängen - en typiskt bra rutin. Vad gjorde vi om dagarna egentligen? Haha, allt är så luddigt. Jag minns bara ett evinnerligt ammande, kläpåande, byta blöjande och däremellan lite träning på att rulla runt (för Tompa alltså). Just det, min favoritaktivitet var att gå med barnvagnen på Åhléns och visa Tom alla leksaker han kunde få när han blev större. Om han skrattade till när jag höll upp något så köpte jag det direkt! Slaskiga skogspromenader innan snön kom. ... Och familjemys framför brasan när det blev kallt och vitt på backen. "Får man ha det såhär mysigt och bra?" tänkte jag här. Vi kom tillbaka till ett nyrenoverat badrum i Visby! Tjoho! Mitt största längt sedan vi flyttade in i den här lägenheten. Det tidigare badrummet var inte bara trist att kolla på, men hade spegeln så högt upp att jag bara såg min panna. Att åka och storhandla var ett lagom event när man ville se något annat. Johan var på julfest med jobbet och Pommes tyckte väldigt synd om honom dagen efter, haha. Vi firade uncle Joels födelsedag på Surfers - Tompa tog på sig finskjorta och höll låda! Som sagt, tänk om man visste då hur lätt det egentligen var att ha med den här lilla gladgrisen på allt möjligt. Jahopp, då var det dags för slask igen. Jag var ute med hund + barnvagn varje dag, i ur och skur. Vissa dagar tyckte jag att jag förtjänade ett pris, haha. Älskade myskillen, vacker som en jädra solskensdag. Hoppas jag har sparat den här västen någonstans till unge nummer två, den var ju toppen! Några veckor efter förlossningen kunde jag få konstig magont, framför allt kunde jag vakna av det mitt i nätterna. Det satt mitt i solar plexus och gjorde ibland så ont att jag kallsvettades och blev yr, och senare började jag även kräkas av smärta. Kunde sitta i i en timme, eller en hel dag. Ett regelrätt mysterium? Det blev så outhärdligt att ta hand om och amma min lilla bebis, ha magkrämpor så jag knappt kan stå och som grädde på moset inte få behålla något jag åt - så efter en hel dag av att ligga i fosterställning bestämde vi oss för att åka in till akuten. Några veckor senare blev jag kallad till ett ultraljud som visade gallsten. Läkaren skrattade och sa att gallsten brukar kallas sjukdomen för dom tre f:en, fat, female, forty, och jag kvalade ju bara in på "female" så det var maximal otur. Han trodde det berodde på att jag gått ner i vikt för snabbt efter graviditeten + åt för oregelbundet (att amma innebar inte bara att Tom literally åt upp mig, men också att jag satt fast i soffan och glömde äta då och då). Ända lösningen var att operera bort gallblåsan, men det sa jag att jag varken hade tid eller lust med, haha. Jag fick utskrivet smärtstillande som jag tar än idag när jag känner att ett anfall är på gång, som faktiskt funkar bra. Det här är väl den märkligaste åkomman jag fått post-graviditet/förlossning, och också en som jag aldrig hört talas om att någon annan fått. Nu har ni i alla fall en kompis ni kan fråga om gallstensbesvär - moi! Bästa sovrums-tv:n. Vi plöjde igenom RuPaul's Drag race och tyckte det var alldeles underbart att slötitta på. Julen närmade sig! Dags att dra till fastlandet. Pommes var fortfarande väldigt svartsjuk på att Tom fick bli buren i sele. God jul! Min lilla trio framför Kalle Anka. Hålla hand med morfar. ... och klappa mormor på kinden. Mys! Sen var det dags att återvända till ön och fira nyår hemma hos oss med vårt Gotlandsgäng. Dock har jag inte en enda bild ifrån det partajet för mitt huvud var väl så bebis-inriktat och snurrigt i vanlig ordning, haha. Hejdå 2022, du gav mig mitt favoritdatum i hela livet! Och tack Tompa för att du valde att kika ut 080822 och gjorde det väldigt enkelt att komma ihåg.Tidigare tillbakablickar:November 2022Oktober 2022