Halli hallå! Här flyger dagarna förbi. Vi hade en riktigt slo-mo helg, måndag morgon åkte Johan på jobbresa och resten av tiden har varit jobb och baby management för mig. Eller, han är ju sannerligen ingen baby nu, han är ju en regelriktig toddler. Och jag som tyckte jag hade fått så bra snurr på att vara en bebis-mamma - nu känns det faktiskt lite som att börja om från scratch. Ett nytt sätt att lugna, ett nytt sätt att natta, ett nytt sätt att mata och nya oceaner av tålamod som behövs. Dagliga påminelser om att barn gör som vi gör, inte som vi säger, och självreflekterandet som kommer med det. På gott och ont. Trodde aldrig jag skulle sakna nätterna där jag vaknade åtta gånger för att amma, men here I am. Och om några år sitter vi där och skrattar oss rörda över hur omöjligt det är att ha med en överenergisk toddler på stan (eller faktiskt typ var som helst). Att tiden går så fort är både en tröst och en sorg. Eller vad säger ni? Sa inte jag att ett par capribrallor skulle bli överanvända hos mig? Jojomensan, och visst hade jag rätt! Fräknar, den gamla gravid-pigmenteringen som håller i och lite soleksem - check, check och check. Bluey-magneterna är: välanvända. Dom som inte redan har kommit bort, vill säga. Här satt vi tjejor i fredags och babblade. Vi körde en tvättäkta bar-hoppning! Framme vid nästa nyöppnade uteservering, och vi mötte upp lite fler törstiga kompisar. Mors dag med min bästa vy. Gullponkarna. Vi körde balkonghäng typ hela dagen, släpade ut lilla poolen som ungarna fick doppa sig i. Mys! Morgonpromenad förbi våra kompisar, som har minst sagt mäktig utsikt utanför dörren nu. Wow, vad Visby blommar! Jag vet inte vad det är men våra nattningar har gått från att pågå i 5 minuter till 50 minuter. Är det så "enkelt" att det beror på ljuset? I sovrummet är det ju kolsvart, men jag själv har ju också svårt att greppa att det börjar bli dags att gå å lägga sig när det fortfarande är strålande sol ute. Igår trodde jag att jag skulle hacka nattningen med en långpromenad, så han kunde somna gott i vagnen. Fungerade: icke. Fjorton tusen steg senare och ändå fyrtio godnattvisor när vi kom hem. Snälla säg att det inte kommer vara såhär varje sommar?Alldeles snart kommer mina svärisar hit och hjälper till med allt tills Johan kommer hem. Alltid supertacksamt, men lite extra nu för att jag har känningar i halsen. Efter att ha överlevt vabruari så hade jag inte en tanke på att jag kunde bli sjuk igen! Hoppas att det bara är för att jag ligger minus på sömnkontot (ja, självklart vaknar Tom före 06 nu när vi är solokvist). Håll tummarna för mig! Kram så länge.
