Okej, gänget. Är ni redo för ett mega-inlägg? Vi gör en resa från Stockholm till Visby, samt några stopp på diverse event - häng på! Innan jag ens hade trätt in i Stockholm, hade jag gjort det jäääkligt klart för min gamla kollega och vän Frida att vi skulle ses. Vi kan verkligen inte få slut på samtalsämnen? Det är tur att vi har familjer som kallar på oss, annars hade vi väl suttit här på ljugarbänken tills vi trillat av pinn. Det var som sagt TOPP PRIO att träffa Frida, så jag valde bort att byta om och gled in i min rese-outfit. Stäm mig då! En liten gnutta Tom var jag än går <3 Förstår varför folk tatuerar in sina barns namn och födelsedatum. Jag och Frida hann givetvis inte prata klart den där kvällen, så redan dagen efter åt vi lunch på hennes (och mitt gamla) kontor. Så mysigt, faktiskt, att vara tillbaka i dom där korridorerna och morsa på gamla kollegor. Stackars Frida fick stå ut med en spegel-selfie, för jag ville visa er dagens outfit. Dom här Levi's-shortsen fast i blått levde jag i förra sommaren, och nu premiärade jag den här "washed out black"-varianten. New day, new träff med en Frida! Så snurrigt för alla runtomkring mig att två av mina bästisar heter Frida. Den här Frida:n är min äldsta vän <3 Hon hade som uppgift att ta ut mig på stan, för hon är den trendigaste jag känner! Här satt vi och sippade, snackade och spanade på fölk. ... tills kvällen blev nästan natt och krogen stängde. Vad exotiskt det kändes att stå och vänta på taxi? Men också mega-nostalgiskt. Sista da'n i stan! Gick förbi en favoritbutik från förr, Blomsterringen, och undrade: har vi tackat lejongap nog? Så fina, ju! Olidliga att ta hand om, eller? Slog mig ner och jobbade på café mitt i city. Sen gick jag och träffade några kollegor som jag hittills bara haft digitala möten med. Det var så roligt! Jag behöver väl egentligen inte nämna ännu en gång hur mysigt jag tycker det är med kontor och kollegor. Åkte tunnelbana och släpade mig fram till leksaksbutiken i typ 25 grader och med skavsår på fyra ställen. Ber verkligen om ursäkt till alla som fick se den här märkliga gångstilen. Men självklart ville jag ha med något från storstan till Tom! För mig är det bara regel - åker du bort utan familjen, tar du med dig presenter hem. Jag hittade en liten apa som kramade en stor apa och var tvungen att berätta för personalen att det symboliserade mig och min son där hemme på ön. Fyf-n vad pinsam jag är, haha!!! Äntligen hemma! Fick urgullig välkomsthälsning... ... samt välkomstmiddag. Är vi överens om att alla barn borde ha mini-köksgrejer? Tom har verkligen lekt med det mycket och länge, och det har så mycket mer att ge! VM i chill! Tror kanske the student has become the master, när jag hittade Tompa såhär. Vattenflaska, snacks, gosedjur, filt och favoritboken. Check, check, check. Det blev helg och vi var bjudna på 30årsfest. Tyvärr var det bara jag som stod på benen, resten febriga och trötta. Jag stoppade om älsklingarna i soffan och smet iväg på dagsfest - Guds gåva till människan (eller småbarnsföräldrar som gillar att gå å lägga sig i tid, hehe). Grattis-kortet blev ett collab mellan mig och Tom. Har ni sett det där tipset på att man ska låta barnen rita presentpapper? Alltså man köper en såndär stor rulle papper från Ikea och sen rullar man ut det och låter ungarna gå loco på det. Sen har man gulligt, personligt och prisvärt presentpapper till jul och födelsedagar. Eller jag vet inte, är det töntigt eller? Ni bestämmer. Det var ingen vanlig dag... för det var Tompas första (för)skolavslutning! Ja, jag grät. Trodde jag kunde hålla mig, men icke. Att se min lilla älsklingsbebis stå och dansa inför publik och älska det - ja, då öppnades tårkanalerna på vid gavel. Det vankades invigning av ny vinbar i stan och Tom var inte sen på bollen! Vi mötte upp lite vänner och sen gick vi hem till oss och käkade pizza. Gissa hur lätt det är att ha med den här Duracell-kaninen på uteservering. Men tydligen finns det ju barn som inte springer iväg så fort dom får chansen? Säg mig, hur känns det??Pjuh, är ni med mig fortfarande? Hoppas ni tyckte det var liite mysigt att få en recap på vad som hänt sen vi hördes sist. Men jag lovar, nu ska jag inte prata om min Stockholmstripp något mer. Jag ska inte bli en sån som åker iväg en gång och aldrig slutar babbla om det. Nästa gång tänker jag att ni ska få höra om början på vårt Ljugarn-liv! Vi som aldrig riktigt semestrat utanför vårt eget landställe här på ön, känner oss alldeles... nya, turistiga och semestriga? En gång för länge sen hade jag som mål i livet att bli "local" på så många ställen som möjligt. Det går sakta men säkert får man säga, haha. Okej, nu ska jag släppa iväg er! Jag har ett glas vin (eller rättare sagt en Dagens, om jag ska vara ärlig) och en EM-match som väntar. Puss, puss.
